Fem vanliga ledarutmaningar i vård och omsorg

Att vara chef inom vård och omsorg är ett av de mest komplexa ledarskapsuppdragen som finns. Det kräver balans mellan mänsklig värme och organisatorisk skärpa, mellan empati och effektivitet. Det är lätt att tro att sunt förnuft räcker långt – men forskning visar att de mest framgångsrika cheferna inom denna sektor ofta arbetar strukturerat och medvetet med sina utmaningar, inte minst eftersom dessa utmaningar är tätt sammankopplade med personalens välmående, patientsäkerhet och organisationens kvalitet.

Ledarutmaningarna i vård och omsorg påverkar alltså inte bara arbetsmiljön, utan har direkt inverkan på människors liv och hälsa. Det ställer krav på både långsiktighet och förmåga att fatta svåra beslut i vardagen, ofta under tidspress och med begränsade resurser.

Här är fem av de vanligaste utmaningarna – och ett forskningsbaserat ljus på varför de är så avgörande att ta på allvar. 1. Hög personalomsättning och sjukfrånvaro

Ett stort problem i vård och omsorg är att personalen ofta byts ut eller är sjukskriven. Enligt Socialstyrelsen (2022) har sjukfrånvaron inom äldreomsorgen varit bland de högsta inom offentlig sektor under det senaste decenniet. Personalomsättning leder inte bara till högre kostnader för introduktion och vikarier – det påverkar också relationerna mellan vårdpersonal och brukare eller patienter, vilket i sin tur påverkar kvaliteten på omsorgen.

Forskning visar att en närvarande, stödjande och tydlig chef kan minska sjukfrånvaro med upp till 30 % (Nyberg et al., 2008). Det handlar bland annat om att tidigt fånga upp tecken på stress eller psykisk ohälsa, men också om att skapa en känsla av trygghet och tillit. Med andra ord: ledarskapet är inte bara en HR-fråga – det är en fråga om vårdkvalitet, arbetsmiljö och långsiktig hållbarhet.

Praktiskt tips: Skapa en rutin för att varje vecka ta en "pulsmätning" med din personal. En enkel fråga som "Hur har veckan varit för dig?" kan ge tidiga signaler om ohälsa eller missnöje. Var uppmärksam på mönster över tid – det som ser ut som ett individuellt problem kan ofta vara ett tecken på systemnivåproblem.

2. Att hantera etiska dilemman

Chefer inom vård och omsorg ställs ofta inför svåra beslut där det inte finns ett självklart rätt eller fel – som att väga resurser mot individers behov, prioritera mellan akuta och långsiktiga insatser, eller fatta beslut i gränslandet mellan självbestämmande och skydd. Dessa situationer är inte ovanliga – de är en del av vardagen.

Forskning om "moral stress" visar att långvarig etisk press utan möjlighet till reflektion ökar risken för utbrändhet och minskar arbetsglädjen (Glasberg et al., 2017). Personal som inte får ventilera sin etiska frustration riskerar att tappa motivationen, vilket i förlängningen påverkar både kvaliteten och säkerheten i verksamheten. Chefer har en nyckelroll i att skapa forum för etisk dialog och att visa att dessa frågor tas på allvar.

Praktiskt tips: Inför regelbundna etiska reflektionsmöten. Det behöver inte vara komplicerat – det viktiga är att det blir av. Skapa en trygg miljö där personalen får ventilera moraliskt laddade situationer utan rädsla för att bli dömda. Som chef kan du även lyfta egna dilemman för att normalisera osäkerhet och visa att etik är en ständig process, inte ett facit.

3. Kommunikation i förändring

Förändringar inom organisationen – nya rutiner, digitala verktyg, budgetanpassningar – är ständigt återkommande. Men förändring är inte bara en teknisk fråga, det är en mänsklig process. Forskning visar att 70 % av förändringsarbeten misslyckas, ofta på grund av bristfällig kommunikation och bristande förankring (Kotter, 2015).

I vård och omsorg, där förändringar påverkar både arbetssätt och människors trygghet, blir detta särskilt kritiskt. Chefer behöver inte bara informera – de behöver inspirera, skapa förståelse, och få medarbetarna att känna sig delaktiga. Det kräver att man repeterar budskap, anpassar efter målgruppen och lyssnar på oro och invändningar.

Praktiskt tips: Skapa en kommunikationsplan för varje större förändring, där du specificerar vad som ska kommuniceras, till vem, när och hur. Se också till att det finns möjlighet till återkoppling – dialog är viktigare än monolog.

4. Tidsbrist och administrationsbörda

En undersökning från Vision (2021) visade att chefer inom äldreomsorg ofta ansvarar för över 40 medarbetare – en siffra långt över den rekommenderade nivån. Den höga belastningen innebär att chefer sällan hinner utöva det relationsnära ledarskap som många vet är nödvändigt, och det ökar känslan av otillräcklighet.

Tidsbristen gör det också svårt att arbeta förebyggande eller utvecklingsinriktat. Många upplever att de ständigt släcker bränder, snarare än att kunna leda med framförhållning. Detta skapar stress och riskerar att cementera en reaktiv kultur där det långsiktiga perspektivet förloras.

Praktiskt tips: Se över vad som verkligen kräver din närvaro. Kan vissa administrativa uppgifter delegeras eller automatiseras? Kan du skapa färdiga mallar eller checklistor för att minska mental belastning? Gör också en ärlig prioritering – allt viktigt är inte lika bråttom.

5. Att hantera konflikter i arbetsgruppen

Konflikter är oundvikliga – särskilt i arbetsmiljöer där stress, värderingsskillnader och olika arbetssätt möts. Men det är inte konflikten i sig som är problemet – utan hur den hanteras. Enligt Arbetsmiljöverket (2020) är chefernas konflikthanteringsförmåga avgörande för arbetsklimatet och för att undvika långdragna och fördjupade motsättningar.

Många chefer upplever dock osäkerhet i hur de ska agera. Det kan kännas obekvämt att gå in i känsloladdade situationer, särskilt när man själv är stressad eller inte vill ta ställning. Men forskning visar att tidig och konstruktiv hantering minskar risken för större problem längre fram – och att konfliktkompetens är en träningsfråga.

Praktiskt tips: Träna upp ett lugnt, nyfiket och icke-dömande förhållningssätt. Frågor som “Hur upplevde du situationen?” eller “Vad behöver du just nu för att gå vidare?” kan ofta öppna upp för förståelse snarare än försvar. Ju tidigare du agerar, desto enklare blir det att hantera.

Att förstå dessa utmaningar – och hur de hänger samman med både forskning och praktiska lösningar – ger inte bara bättre arbetsmiljö. Det lägger också grunden för en tryggare, mer hållbar vård och omsorg där både medarbetare och brukare kan känna sig sedda, hörda och värderade

Relevant kurs: Introduktionskurs för dig som chef inom vård och omsorg Referens: Glasberg, A.-L., Eriksson, S., & Norberg, A. (2017). Burnout and ‘stress of conscience’ among healthcare personnel. Journal of Advanced Nursing, 57(4), 392–403. Kotter, J. P. (2015). Leading Change: Why Transformation Efforts Fail. Harvard Business Review